Prisutvecklingen på bostäder i Sverige under de senaste 12 månaderna har varit enorm trots rådande pandemi och ökad arbetslöshet. Hemarbete, ökat sparande och en omfördelning av hushållens inkomster kan vara bidragande orsaker till den starka prisutvecklingen. Foto: Andrey_Popov/Shutterstock.com

Bostadsmarknaden

Trots en pandemi och en pågående ekonomisk kris har priserna på bostäder dragit iväg ordentligt. Villapriserna har stigit med 18 procent på bostadsmarknaden. Dagens Nyheter förklarar varför bostadsmarknaden varit så het.

Bostadspriserna har ökat rejält och nått nya toppnivåer. Mellan april 2020 och april 2021 steg priserna med 18 procent på villor, 12 procent på bostadsrätter och 20 procent på fritidshus.

Prisökningen på villor och fritidshus har aldrig varit så hög som den varit under de senaste 12 månaderna, enligt prisindex för bostäder. Detta dessutom under en pågående pandemi som har påverkat Sveriges ekonomi.

Bostadspriserna har stigit sedan 2005

Sedan 2005 har priserna på bostäder stigit stabilt förutom några kortare perioder där priserna legat stilla eller minskat något.

Sedan 2005 har prisökningen varit som störst på bostadsrätter där priserna gått upp med 225 procent. I kontrast till finanskrisen 2008 då priserna sjönk har priserna fortsatt stiga trots pandemi och ekonomisk kris.

Under pandemin är det villor och fritidshus som stått för den största prisökningen. Något som är anmärkningsvärt då det vanligtvis brukar vara bostadsrätter som ökar snabbare i pris.

Flera faktorer har påverkat de stigande priserna

Prisutvecklingen har påverkats av flera olika faktorer bland annat: räntan, bolåneregler, börsen, inkomstutveckling, arbetsmarknaden, psykologi, nyproduktion med mera.

I grunden är det utbud och efterfrågan som styr prisutvecklingen. Priset stiger när efterfrågan är större än utbudet och sjunker när utbudet är större än efterfrågan.

Prisökningen på bostäder kan alltså bero på att det varit en hög efterfrågan och ett lågt utbud. Men många ekonomer är förvånade över den utveckling som skett under den rådande pandemi. Prisutvecklingen på bostäder följer inte de historiska mönstren.

Det finns tre möjliga förklaringar till den starka prisutvecklingen 

Varken ränteutvecklingen eller hushållsinkomsterna kan förklara den kraftiga prisutvecklingen. Under det senaste året har boräntorna varit oförändrade och hushållens disponibla inkomster har minskat. Dessutom har arbetslösheten ökat.

Dagens Nyheter tar upp tre möjliga orsaker till prisuppgången:

  1. Hemarbete. Pandemin och restriktionerna har lett till att fler arbetar hemifrån. Det har lett till att människor reflekterar kring sitt boende, vilket kan göra att man vill ha en större bostad och lägger mer pengar på sitt boende.
  2. Sparande. Pandemin har i vissa fall lett till ett påtvingat sparande. Det har inte funnits samma möjligheter att lägga pengar på nöjesaktiviteter, restaurangbesök, resor eller hotell. Det har till viss del lett till att hushållen flyttat sina resurser från konsumtion till bostaden.
  3. Tillsvidareanställda har fått behålla sina jobb. Coronapandemin har inte slagit lika hårt mot tillsvidareanställda. Jämfört med finanskrisen 2007 till 2008 som spreds över flera ekonomier har coronakrisen främst drabbat kontaktnära branscher.

Trenden gällande prisutvecklingen på bostäder är inte unik i Sverige. Priserna på bostäder har stigit i hela västvärlden och värdestegringen på bostäder har inte varit så hög i EU sedan 2007.