Nollränta i en välmående ekonomi är inte bra om det skulle bli en global finanskris. Möjligheterna för Riksbanken att sänka räntan för att stimulera ekonomin begränsas. Foto: Who is Danny/Shutterstock.com
Nollprocentsränta när ekonomin går bra är i realiteten mindre bra. Historiskt sett bådar kombinationen nollränta och en bra ekonomi dåligt inför en kommande lågkonjunktur, skriver Johan Carlström för SvD Näringsliv.
Ekonomin i Sverige fortsätter att växa, och andelen som jobbar är högre än i de flesta andra länder i Europa. Trots det meddelade Riksbanken nu i veckan att reporäntan lämnas oförändrad på noll procent. Nästa räntehöjning som vi kan vänta oss kommer först om tre år.
Ovanligt med så låg ränta i en välmående ekonomi
En stark ekonomi och nollränta är en ovanlig kombination. När ekonomin går och har gått så pass bra som den gjort under de senaste åren brukar räntan oftast vara betydligt högre.
Men det finns en hel del att oroa sig för. Bland annat har det skett en inbromsning i världsekonomin. Visserligen har det ännu inte varit allvarligt men läget kan bli värre.
Historiskt sett har det varit flera ekonomiska kriser som varit både väldigt svåra och lite mindre svåra. Ekonomiska kriser dyker oftast upp när man minst anar det och oftast efter att landet under flera år haft en högkonjunktur.
Går inte att sänka räntan hur mycket som helst
Om det skulle bli en kris är det bara regeringens finanspolitik och Riksbankens penningpolitik som kan hjälpa landet.
Innan den globala finanskrisen 2008 låg räntan på 4,75 procent. För att stimulera ekonomin kunde Riksbanken sänka räntan med flera procentenheter. Utrymmet för att sänka räntan i dag är mycket mindre eftersom räntan ligger på låga noll procent.
Alla ekonomer är överens om att det inte går att sänka räntan hur mycket som helst och att det finns en nedre gräns. Det är dock ingen som vet hur låg den nedre gränsen är, men det är svårt för Riksbanken att sänka räntan till mer än minus 0,5 till 1 procent.
Riksbankens penningpolitik är avgörande vid en kris
Som tur är kan Riksbanken även använda sig av andra åtgärder för att stimulera ekonomin. Riksbanken kan till exempel trycka hur mycket pengar som helst, vilket de under de senaste åren har gjort för att bland annat köpa statsobligationer för att stimulera ekonomin.
Dock är utrymmet för att köpa fler statsobligationer mer begränsat än tidigare, eftersom Riksbanken redan har köpt på sig så pass många. Ökad efterfrågan på statsobligationer leder till lägre räntor. Lägre statslåneräntor gör att det blir billigare att låna pengar.
Om det blir en djupare kris är Riksbankens möjligheter att stimulera ekonomin genom att sänka räntan betydligt mindre. Sammanfattningsvis kan man säga att finanspolitikens ansvar blir betydligt större om det blir en ekonomisk kris.
