Låna ut pengar till eget företag

Att som ägare låna ut pengar till eget företag har flera fördelar. Detta inte minst för mikro- och småföretag vilka kan ha svårt att få annan finansiering. Dessutom finns skattemässiga fördelar. 

Läs om vilka regler som gäller vid utlåning till aktiebolag, fördelar och risker samt vilken räntenivå som får tas ut. 

Regler vid utlåning till eget företag 

Det är viktigt att vara insatt i vilka regler som gäller, för utlåning till eget företag, då risker annars finns att både skattetillägg och högre beskattning uppstår.  

Bolagsform

Utlåning sker i regel enbart till aktiebolag. Detta beroende på att den som lånar ut pengarna och företaget måste vara olika juridiska personer. Så är inte fallet med enskild näringsverksamhet. 

Dessutom får inte den som lånar ut pengar kunna bli betalningsskyldig för företagets lån. Så är fallet med Handelsbolag. 

Kapitalbehov

Ett aktiebolag får bara låna pengar från ägare om det finns ett tydligt kapitalbehov. Ägarna får därmed inte välja detta alternativ enbart för att nå specifika skattefördelar, vilket beskrivs under rubriken ”Fördelar och risker”.

Detta skiljer sig därmed mot företagslån som tecknas hos banker och långivare. Bankerna kan visserligen fråga om syftet med lånet men det finns inget lagkrav som säger att kapitalbehov måste finnas. 

Marknadsmässig ränta

Vid utlåning till företag får räntan som högst vara på ”marknadsmässig nivå”. Det finns däremot ingen exakt definition på detta begrepp. Dessutom varierar det beroende på exempelvis belopp, kreditvärdighet och risknivå. Generellt används två riktlinjer: 

• Statslåneränta – Uträkning sker utifrån statslåneränta + 1 till 3%. Aktuell statslåneränta kan ses på Riksgäldens hemsida och uppdateras en gång per vecka. 
• Liknande lån på marknaden – Uträkning sker utifrån den räntenivå som kreditgivare är villiga att erbjuda på ett identiskt lån. Det innebär exempelvis att om företaget har betalningsanmärkning kan högre räntenivå förväntas. Problemet med denna modell beskrivs efter följande exempel. 

Exempel:

Vid ett tillfälle var statslåneräntan på 2,11%. Eftersom utlåning kan ske på 1 – 3 % över denna ränta blev den högsta räntan, att låna ut pengar till eget företag, på 5,11%. Det motsvarade vid detta tillfälle en mycket låg utlåningsränta då exempelvis bolåneräntorna vid samma tillfälle låg på ca 4%.

 

Vid samma tidpunkt fanns det kreditgivare som erbjöd 8% i ränta på företagslån. Utifrån att det kan anses som ”marknadsmässig ränta” skulle denna räntenivå kunna användas. Men som visas nedan är så inte alltid fallet.

Domslut från 2012 visar vägen

I en dom från Kammarrätten i Sundsvall (2012-02-28, nr 1642-11) visas att marknadsräntan inte alltid kan utnyttjas. En företagare hade lånat ut egna pengar till sitt företag med en ränta på statslåneräntan plus 8%. Med andra ord på samma nivå som kreditgivare hade erbjudit honom. Men rätten ansåg att räntan var för hög delvis på grund av företagarens låga risk. 

Vid för hög ränta

Skulle en för hög ränta tas ut kan Skatteverket se den ränteinkomst som är över marknadsmässig ränta  som ”förtäckt utdelning”. Finns utdelningsutrymme kommer beloppet beskattas utifrån detta. I annat fall klassas det som inkomst av tjänst. Dessutom kan skattetillägg förekomma 

”Om räntan överstiger vad som kan anses vara marknadsmässig ränta, bör den överstigande delen normalt beskattas som förtäckt utdelning” / Skatteverket.se

Även denna regel finns för att företagare inte ska missbruka möjligheten att låna ut pengar till sitt företag och utnyttja de skattemässiga fördelar som uppstår. (Se rubrik ”Fördelar och risker”)

Bokföring och dokumentation

I likhet med alla transaktioner finns krav på dokumentation och bokföring. I detta fall gäller det både för företaget som lånar pengar samt ägaren som lånar ut. 

Bokföring i företaget

Företaget bokför lånet på 2393 (Lån från närstående personer, långfristig del) alternativt 2893 (Skulder till närstående personer, kortfristig del). Det som skiljer mellan dessa är om lånet har en återbetalningstid på över ett år, eller under ett år. Räntekostnad för långfristiga skulder bokförs på 8410 och för kortfristiga skulder på 8420. 

Bokför lån från närstående – Exempel

Konto	Debet	Kredit
1930 (Företagskontot)	30.000
2393 (Konto för långfristiga skulder)		30.000

Bokför amortering och ränta – Exempel

Konto	Debet	Kredit
1930 (Företagskontot)		1125
8410 (Räntekostnad för långfristiga skulder)	125
2393 (Konto för långfristiga skulder)	1000

Räntekostnaden kan, i likhet med övriga räntekostnader för företaget, användas som underlag för ränteavdrag. 

Ägaren 

Utlåning av pengar, utanför traditionell bankverksamhet, behöver manuellt deklareras på inkomstdeklarationen. Det som anges är totala ränteinkomsten varpå 30% i skatt kommer att betalas på denna inkomst. Använd blankett K20 för ränteinkomster.

Skriftligt låneavtal

Använd alltid ett skriftligt låneavtal som upprättas på ett juridiskt korrekt sätt. De bägge parterna har sedan detta avtal till grund för den bokföring/deklaration som sker. Vid eventuell granskning är det enkelt, och tydligt, att påvisa lånets villkor, återbetalningsplan osv. Att ha ett skriftligt låneavtal ökar även möjligheten att del av konkursboet i det fall som företaget skulle gå i konkurs. 

Undvika förbjudet lån

Företaget får, utöver ränta och avgifter, enbart återbetala lånat belopp. Det är mycket viktigt att ha kontroll på detta då det annars kan uppstå ett ”förbjudet lån”. Men det menas att företaget lånar ut pengar till ägare eller närstående till ägare, vilket förklaras under kommande rubrik.

Får inte låna av företaget – Förbjudet lån

Många småföretagare lånar ut pengar till sitt företag. Det har flera fördelar, vilket beskrivs under kommande rubriker. Det är däremot inte lagligt att göra transaktionen åt andra hållet – dvs. att ägaren lånar pengar av företaget. Det kallas för förbjudna lån och gäller alla personer som ingår i den ”förbjudna kretsen”. 

Inom förbjudna kretsen finns bland annat aktieägare, närstående till aktieägare samt nyckelpersoner inom företaget. Detsamma gäller utlåning till ett annat bolag där någon av dessa personer har inflytande. I detta fall finns däremot vissa undantag vilket exempelvis är koncernlån, affärsmässiga lån samt vid mycket små aktieinnehav. (Se artikel hos Företagarna för tydligare information om undantag). 

Orsaken till att företaget inte får låna ut pengar till dess ägare beror både på att det egna kapitalet ska skyddas samt att obeskattade medel inte ska kunna användas. 

Skulle detta ändå ske kan företaget bli bestraffad med böter och skattetillägg. Vid större omfattning kan straffet även bli fängelse. 

Fördelar och risker vid lån till företag

Det finns både fördelar och risker med att låna ut pengar till ett eget företag. Fördelarna handlar främst om att det är en smidig väg till kapital, inte minst för småbolag som kan ha det extra svårt att få företagslån. Men det är även viktigt att vara införstådd med de risker som uppstår. Här beskrivs först tre fördelar och därefter den risk som företagaren tar.  

Om långivaren nekar 

Om banker och långivare nekar företaget lån kan ett alternativ vara att ägarna exempelvis tecknar ett privatlån istället för ett företagslån. Detta kapital lånas sedan ut privat till företaget. Det är extra vanligt hos nystartade företag då det inte finns någon kredithistorik och därmed svag kreditvärdighet. 

44% har svårt att få lån

Företagarnas finansieringsrapport visar att många mikro- och småföretag har svårt att få finansiering. Bland de som hade behov av extern finansiering var det 44 % som upplevde att de hade ”svårt eller väldigt svårt” att få företagslån beviljat. För dem är alltså privat utlåning ett smidigt alternativ.  

Lägre ränta och bättre lånevillkor

Ofta erbjuder kreditgivare av företagslån högre ränta än vad som erbjuds på privatlån och bolån. Med andra ord kan företagare nå en lägre räntekostnad för sitt företagslån genom att teckna ett lån som privatperson och sedan använda kapitalet till företaget.

Samma risk som med borgen

Orsaken till att privat utlåning kan vara ett alternativ är att risken som uppstår blir identiskt som när ett företagslån tecknas med borgen. Detta utifrån att privatpersonen, i bägge fallen, blir tvungen att betala resterande skuld om företaget exempelvis går i konkurs. 

Skattemässigt fördelaktigt uttag

Ränteinkomster beskattas med lägre skatt än löneutbetalningar eller aktieutdelningar. Det innebär att uttag från företaget, i form av räntebetalningar, har vissa skattemässiga fördelar. 

Ränta eller utdelning

• Ränta – Långivaren betalar 30% i kapitalvinstskatt på ränteinkomsten. Om företaget har en kostnad på 20 000 kronor kommer ägaren få behålla 14 000 kronor efter skatt. 
• Utdelning – Företaget betalar först bolagsskatt på vinsten (20,6%) och sedan 20% på eventuell aktieutdelning på kvarvarande belopp. Om företaget har vinst på 20 000 kronor kommer 7296 kronor betalas i skatt och ägaren få ca 12 700 kronor efter skatt. 

Men kom ihåg att utlåning inte får ske enbart av denna anledning. Det måste alltid finnas ett kapitalbehov för att utlåningen ska få genomföras. Läs mer högre upp i artikeln vid ”Kapitalbehov”. 

Risken att beloppet inte återbetalas

Risken med att låna ut pengar till egna företaget är att företaget får sämre ekonomisk utveckling än förväntat och inte har möjlighet att betala tillbaka. Till viss del kan amortering och ränta skjutas upp men skulle företaget gå i konkurs är risken att beloppet förloras. 

Dubbel risk

Denna utlåning innebär därmed att en ”dubbel risk” uppstår. En risk som företagaren behöver ta hänsyn till innan utlåningen sker. 

• Utebliven inkomst – För ägaren är företaget till stor sannolikhet den primära inkomstkällan. Vid stora betalningssvårigheter, eller konkurs, kan inte lön längre betalas ut. 
• Räntekostnader – Utlånat kapital till företaget kan förloras vid en konkurs. Har ett eget privatlån, eller bolån, används för att få kapital till utlåningen behöver det fortfarande betalas. I värsta fall står företagaren utan inkomst men med höga räntekostnader.