Betalningsföreläggande

Om någon är skyldig dig eller ditt företag pengar men vägrar betala kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden för att få hjälp. På den här sidan ska vi gå igenom hur det fungerar och vad som krävs för att du ska kunna ansöka om betalningsföreläggande, men även vad du ska göra om du själv får ett betalningsföreläggande.

När kan man ansöka om betalningsföreläggande?

Du kan ansöka om betalningsföreläggande om en privatperson eller ett företag är skyldig dig eller ditt företag pengar. Det gäller det allra flesta typer av skulder, till exempel för köp av produkter eller tjänster eller om du helt enkelt har lånat någon pengar.

Kravet är att betalningsföreläggande ska gälla pengar och att sista betalningsdatum har passerat.

Hur ansöker jag om betalningsföreläggande?

Du ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Ansöker du som privatperson eller enskild firma kan du fylla i ansökan via Kronofogdens e-tjänst, medan du som företagare kan ladda ner eller beställa hem en blankett.

Oavsett om du ansöker via e-tjänsten eller på blankett är det många uppgifter att fylla i. Du ska till exempel ange uppgifter om dig själv, om personen du vill ska betala och även ge en utförlig beskrivning av kravet. Du kan ha flera krav i en och samma ansökan.

När du har fyllt i din ansökan är det bara att granska, signera och skicka in.

Vad händer efter att jag har ansökt?

Kronofogden behandlar din ansökan och skickar sedan ett brev om betalningsföreläggande till personen eller företaget du vill ha betalt av. Med brevet följer även ett mottagningsbevis, ett så kallat delgivningskvitto, som personen eller representanten för företaget ska skriva under och skicka tillbaka. Ibland kan du själv få ansvara för att personen får betalningsföreläggande, vilket kallas partsdelgivning.

Sedan kan ju personen som mottar kravet agera på lite olika sätt.

Om personen eller företaget

  • Betalar hela kravet. Då återkallar du ditt krav och Kronofogden avslutar ärendet. I återkallelsen ska du ange ärendenumret och båda parternas person- eller organisationsnummer.
  • Betalar en del av kravet. Meddela Kronofogden om det.
  • Inte säger att kravet är felaktigt men ändå inte betalar. Kronofogden beslutar att personen eller företaget ska betala skulden. Antingen kan du då begära att Kronofogden driver in skulden eller så kan den andra parten begära att domstolen ändrar beslutet. I det senare fallet går alltså ärendet vidare till domstol och Kronofogden avslutar ärendet.
  • Bestrider kravet. Då är det upp till dig att bestämma om du vill driva ärendet vidare eller ej. I det första fallet  blir domstolen nästa steg och väljer du det senare avslutar Kronofogden ärendet.

Vad händer om jag får ett betalningsföreläggande?

Om du får ett betalningsföreläggande ska du meddela Kronofogden att du har mottagit det. Betalningsföreläggandet kan du få via posten eller via en delgivningsman som överlämnar betalningsföreläggandet i din hand. Om du får betalningsföreläggandet via en delgivningsman får du skriva på ett kvitto som bekräftelse på att du har mottagit betalningsföreläggandet.

Tips! Även om du anser att betalningsföreläggandet är fel och vill bestrida det måste du bekräfta att du har tagit emot det innan du kan göra det.

Läs igenom betalningsföreläggandet noga och ta ställning till om kravet är rätt eller fel så snart som möjligt. Du har bara ett par dagar på dig att agera. Exakt hur många dagar du har på dig framgår av informationen i brevet du har fått.

Kronofogdens hemsida kan du läsa mer om vad som händer beroende på hur du väljer att agera efter att du fått ett betalningsföreläggande.

Ger betalningsföreläggande en betalningsanmärkning?

Ett betalningsföreläggande ger inte dig som privatperson eller enskild firma automatiskt en betalningsanmärkning, och det innebär inte heller att någon beslutat att du är betalningsskyldig. Men bestrider du inte kravet medger du däremot att du är betalningsskyldig. I så fall gör Kronofogden ett så kallat utslag som resulterar i en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen.

Vad innebär handräckning?

Om du anser att en privatperson eller ett företag ska lämna tillbaka egendom, som möbler, elektronik eller kläder, till dig kan du ansöka om handräckning. Du kan även ansöka om handräckning om du vill ta bort något som en person eller företag har tillfogat din egendom.

Det finns två typer av handräckning: vanlig och särskild.

Vanlig handräckning

Vanlig handräckning kan till exempel gälla vräkning, överlämnande av lös egendom eller borttagande av egendom. Du kan kombinera en ansökan om vanlig handräckning med ett betalningsföreläggande, till exempel om det både gäller obetalda hyror och vräkning.

Särskild handräckning

Du kan ansöka om särskild handräckning om du anser att en person har gjort något som hen inte får göra på din egendom, eller om en person har hindrat dig från att använda egendom där du som sökande har bevis för din rätt. 

Det kan till exempel vara om en markägare stänger av vägen för andra som har rätt att använda den, eller om din före detta partner inte lämnar tillbaka saker som tillhör dig efter att ni har skilt er.