Vad är statslåneräntan?

Statslåneräntan är en ränta som används i skattesammanhang för att kunna beräkna till exempel vinstskatten på kapital- och pensionsförsäkringar.

Statslåneräntan används till många olika beräkningar, bland annat till att beräkna förmånsvärdet på bilar och förmånsvärdet för räntefria lån till anställda. Statslåneräntan ligger även till grund för CSN-lån. Statslåneräntan används också som jämförelseränta när staten stiftar lagar kring skatter. 

Eftersom statslåneräntan räknas ut på statsobligationer med lång löptid kallas den också för den riskfria räntan. Privatpersoner, företag och stater kan investera i statsobligationer som ofta ger en mycket låg ränta, den så kallade statslåneräntan. Anledningen till att statslåneräntan är låg är för att den inte utgör någon stor risk eftersom det är staten som är låntagare.

Finns det olika statslåneräntor?

Man kan säga att det finns tre olika statslåneräntor:

  • Skatteverkets statslåneränta används för att beräkna hur stor skatt som ska betalas på investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar. Den räknas ut genom ett årligt genomsnitt av statslåneräntan.
  • Riksgäldens årliga statslåneränta kallas för viktad statslåneränta. Den viktade statslåneräntan är ett genomsnitt av marknadsvärdet på statsobligationer med en löptid på minst fem år och fastställs en gång per år, den 30 november.
  • Riksgäldens löpande statslåneränta bestäms varje torsdag av Riksgälden och gäller från fredag till torsdag veckan efter då en ny statslåneränta fastställs.