Vad är reporänta?

Reporäntan även kallad styrräntan är den räntan som styr marknadsräntorna. Reporänta är den ränta som Riksbanken tar ut när de lånar ut pengar till bankerna.

Reporäntan är den viktigaste av alla räntor. Reporäntan påverkar räntan som bankerna tar ut av dig som konsument. Reporäntan är extra viktig för bolåneräntan.

Reporäntan används för att reglera inflationstakten och hålla den på en låg och stabil nivå, vilket är Riksbankens huvuduppgift. Inflationstakten ska årligen hållas på två procent.

Reporänta och styrränta är samma sak

En viktig sak att ha i bakhuvudet när man läser om reporänta eller styrränta är att begreppen betyder samma sak.

Reporänta är det begrepp som användes först och härstammar från det engelska slanget för återköpsavtal. Reporäntan kallas för styrränta eftersom förändringar i reporäntan leder till förändringar på marknadsräntorna.

Reporäntan baseras på förväntningar

Riksbanken, som är Sveriges centralbank bestämmer inte reporäntan utifrån rådande inflation utan den baseras på hur det ser ut i världsekonomin och framtida förväntningar av inflationsutvecklingen. Av den anledningen får inte heller en justering i reporäntan något direkt genomslag i ekonomin. Ofta kan det ta mellan 1–2 år innan räntejusteringen slår ut fullt ut.

Riksbanken gör bedömningar varje månad av konjunkturläget, både i Sverige och utomlands. Därefter fattas beslut om reporäntan ska justeras eller inte. Vill man att inflationen ska gå ned höjs räntan och vill man att den ska gå upp sänks reporäntan. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör att alla varor och tjänster blir dyrare och med det minskar köpkraften.

Riksbankens in- och utlåningsränta påverkas av reporäntan

Riksbanken har en in- och utlåningsränta som bankerna får när de sätter in pengar hos Riksbanken eller när de lånar pengar från Riksbanken.

Inlåningsräntan är räntan som bankerna får betala för att sätta in pengar hos Riksbanken. Den är oftast 0,75 procentenheter lägre än styrräntan.

Utlåningsräntan är den ränta som bankerna betalar för att låna från Riksbanken. Den räntan är oftast 0,75 procentenheter över styrräntan.

Marknadsräntorna påverkas av reporäntan

Reporäntan påverkar marknadsräntorna i Sverige. När reporäntan förändras kan det leda till att räntorna går upp eller ner. Bankerna grundar sina beslut om vilka räntesatser som ska gälla utifrån prognoser från Riksbanken. Det är alltså inte Riskbanken som styr marknadsräntorna. 

När reporäntan sänks blir det billigare för bankerna att låna pengar av Riksbanken. Riksbanken vill att bankerna i sin tur ska kunna låna ut pengar billigare till alla låntagare. Det gör att räntan blir lägre och låntagarna får mer pengar över i plånboken. Detta leder i sin tur till att konsumenterna kan konsumera flera varor och tjänster och på sätt ökar tillväxten.

Är reporäntan hög kommer bankernas utlåningsräntor att vara ännu högre eftersom de måste ha marginaler för pengarna de lånar ut. Då går istället konsumtionen ner och viljan att investera minskar.

Något som påverkas kraftigt av reporäntan är bolånen. En låg ränta leder till billigare bolån vilket får fler att köpa bostäder. Problemet med detta är bara när reporäntan väl höjs. Då blir bolånen dyrare och hushållen som då sitter på stora lån får betydligt högre boendekostnader.

Tips! Om du har ett stort bolån ska du passa på att amortera medan räntan är låg.

Reporäntan har varit historiskt låg

På senare år har räntan varit historiskt låg och vi har haft minusränta i Sverige sedan 2015. Faktum är att när vi fick minusränta för fyra år sedan var det första gången det hände.

För- och nackdelar med låg reporänta

+ Billigt att låna

– Låg eller nollränta på sparkonton