Vad är medsökande/medlåntagare?

Om du tar ett lån tillsammans med en annan person är den medsökande, eller medlåntagare som det också heter. Medlåntagaren delar ansvaret för lånet med låntagaren och har samma skyldigheter och betalningsansvar som låntagaren.

Vid större lån, till exempel bostadslån, är det vanligt att det är två personer som tillsammans ansöker om lån. Låntagaren är huvudsökande och den person som ansöker tillsammans med huvudsökande är medsökande.

Vilka fördelar finns det med medlåntagare?

Det finns flera fördelar med att vara flera låntagare på ett lån. Det är lättare för banken att bevilja lånet eftersom återbetalningsansvaret delas med medlåntagaren, och banken anser att återbetalningsförmågan är högre när det är två personer som står på lånet. Om det är fler som står på lånet kan banken dessutom erbjuda ännu bättre villkor eftersom flera låntagare innebär en lägre risk. Även om låntagaren har en betalningsanmärkning kan banken bevilja lånet om det finns en medlåntagare.

Medlåntagare vid första bolånet

När ens barn ska köpa sin första bostad är det inte helt ovanligt att en förälder är medlåntagare. För att bli beviljad ett bolån vill banken se att du har en fast årsinkomst. Det är inte helt ovanligt att ungdomar som precis har kommit ut på arbetsmarknaden saknar en fast årsinkomst. 

En förälder kan ansöka om att bli medlåntagare vid första bostadsköpet. Ni kan skriva över lånet när barnet har en fast inkomst och när banken har gjort den sedvanliga kreditprövningen. Efter att man har skrivit över lånet går det att göra samma sak med nästa barn i familjen när det är dags för honom eller henne att köpa sin första bostad.

Vad händer om en medlåntagare dör?

Eftersom båda låntagarna är solidariskt ansvariga vid gemensamma lån kan banken kräva vem de vill av er att betala hela skulden. Om en av två låntagare dör är det vanligast att banken kräver dödsboet på hela beloppet eller att den låntagare som fortfarande lever tar över lånet. 

Den kvarlevande låntagaren har regressrätt mot dödsboet. Regressrätt innebär att den kvarlevande låntagaren har rätt att kräva tillbaka pengar från dödsboet om han eller hon har betalat mer på skulden än den avlidne. Dödsboet har dock också regressrätt mot den kvarlevande låntagaren, så om hela skulden betalas av dödsboet kan dödsboet kräva den andra låntagaren på hälften av beloppet. 

Exempel: Anja och Göran tecknade ett lån på 1 000 000 kronor för 25 år sedan. Eftersom båda står på lånet har både Anja och Göran ansvar för att lånet betalas tillbaka. Om lånet inte betalas har långivaren rätt att kräva tillbaka lånet av vem den vill eftersom båda står på lånet. När Göran hastigt dör är det 100 000 kronor kvar på lånet. Anja fortsätter att betala både hennes och Görans del av lånet under bouppteckningen. När bouppteckningen är klar har Anja rätt att kräva tillbaka pengarna hon har betalat för Görans del av dödsboet. Anja har regressrätt mot dödsboet.

Om det inte finns några pengar i dödsboet får den kvarvarande låntagaren lösa skulden om det inte finns något låneskydd.