Svenskarna har problem med att betala tillbaka sina skulder. Kronofogden fick under första halvåret in 644 000 krav på obetalda skulder som uppgick till drygt 11 miljarder kronor. Foto: Rawpixel.com/Shutterstock.com

Privatlån

Obetalda skulder hos Kronofogden ökade rejält under första halvåret 2020. Skulderna uppgick till 11 miljarder kronor vilket är den högsta siffran någonsin, skriver UC i ett pressmeddelande.

Svenskarna har blivit dåliga på att betala sina skulder. Under första halvan av 2020 fick Kronofogden in närmare 644 000 krav på obetalda skulder. Det samlade värdet uppgick till lite mer än 11 miljarder kronor. Skuldbeloppet har aldrig någonsin varit så högt och jämfört med första halvåret 2019 är det en ökning med 11,5 procent. 

Finansinspektionen föreslår statligt kreditregister

För att minska överskuldsättningen föreslog Finansinspektionen i februari i år att regeringen skulle tillsätta en utredning om det finns en chans att man kan skapa ett statligt kreditregister. Förslaget om ett statligt kreditregister skulle i så fall innehålla information om alla personer i Sverige som har en skuld.

Enligt UC:s kreditinformationschef, Gabriella Göransson, finns det cirka 400 000 personer i Sverige som är skuldsatta och som inte har lyckats klara av att betala sina lån. För den enskilda individen kan konsekvenserna bli katastrofala och kostnaderna för samhället blir stora. 

Sverige det näst mest skuldsatta landet i Europa

I slutet av 2019 var de svenska hushållen de näst mest skuldsatta i hela Europa, enligt statistik från SCB. Hushållens samlade lån har vuxit konstant under hela 2000-talet. Under de senaste åren har Sveriges skuldkvot ökat snabbt. 

Orsaken till överskuldsättning är inte bristen på information

Enligt Gabriella Göransson missar Finansinspektionen målet i deras förslag om ett statligt kreditregister. Det är inte bristen på information om skulder som är orsaken till överskuldsättning.

I dag har UC ett kreditregister som har 100 procent täckning när det gäller säkrade lån och cirka 98 procents täckning när det gäller konsumtionslån.

Enligt Gabriella Göransson behöver preskriptionslagen och skuldsaneringslagen ändras för att överskuldsättningen ska kunna minska och för att göra det mindre attraktivt för långivaren att bevilja konsumtionslån till personer som löper en stor risk att inte kunna betala tillbaka sina lån.

Alexandra Stenvall
Alexandra Stenvall Ekonomiskribent alexandra.stenvall@laneguiden.se