Sveriges mäklare har sett en tydlig vändning i utvecklingen på bostadsmarknaden. Bild: eamesBot/Shutterstock.com
Ett skifte har skett på bostadsmarknaden, och enligt Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, har det varit rätt dramatiskt. Det höga trycket vi har sett under nästan hela pandemin har varit till säljarnas fördel, men nu ser det ut att bli mer av köparnas marknad. Det skriver SvD Näringsliv/TT.
SvD Näringsliv/TT har pratat med Fastighetsbyråns vd Johan Engström, som menar att den fortsatta positiva utvecklingen på bostadsmarknaden man såg i början av året nu har vänt. Och det med besked.
Han nämner kriget i Ukraina, den stigande inflationen, osäkerheten på börsen och ökande räntor som bakomliggande faktorer till det ganska så dramatiska skiftet.
Har blivit köparnas marknad
Bostadssäljare har gynnats av det höga trycket som vi sett under i princip hela pandemin. Men enligt Fastighetsbyråns senaste Mäklarpanel verkar läget nu i stället vara till fördel för köparna, även om det så klart inte är helt bekymmersfritt att vara spekulant på dagens marknad.
Svårare för köpare och säljare att mötas
Sveriges mäklare uppger i undersökningen att det har blivit svårare för köpare och säljare att mötas under bostadsaffärernas gång, och att detta har gjort marknaden lite mer avvaktande överlag.
De flesta tror på fallande bostadsrättspriser
Enligt Mäklarpanelen räknar de allra flesta av Sveriges mäklare med prisnedgångar på mellan 5 och 10 procent. 37 procent tror att bostadsrättspriserna går ner med 5 procent, medan 26 procent tror på ett tapp på cirka 10 procent.
30 procent av mäklarna tror att bostadsrättspriserna stannar kvar på samma nivåer.
42 procent tror att villapriserna kommer stå still
När det gäller villapriserna tror 42 procent av mäklarna på stiltje resten av 2022. 32 procent räknar med en nedgång på 5 procent, medan 17 procent tror att priserna kommer falla med 10 procent.
Nästan alla räknar med prisfall i Stockholm
90 procent av mäklarna räknar med att bostadspriserna i Stockholm kommer sjunka med mellan 5 och 15 procent. Men precis som Johan Engström påpekar brukar också svängningarna vara mer dramatiska i storstadsregionerna.
