Den ökade smittspridningen av Covid-19 har lett till att förhoppningen om att svensk ekonomi ska återhämta sig ytterligare har mattats av. Andra vågen ser ut att bli värre än vad Riksbanken räknat med. Men Riksbankschefen Stefan Ingves är beredd att utöka krispaketet. Foto: Creativa Images/Shutterstock.com
Förhoppningarna om en fortsatt återhämtning i svensk ekonomi har klingat av efter att coronaviruset har börjat ta fart igen. Nu står Riksbanken redo med sitt krispaket för att hjälpa svensk ekonomi, skriver Dagens Nyheter.
Regeringar runt om i Europa inser att de kommer att behöva införa hårdare restriktioner, något som de hade hoppats slippa. De senaste länderna som har stängt ned är Tyskland, Österrike och Storbritannien.
Andra vågen ser ut att bli värre än Riksbankens beräkningar
I Sverige har rekommendationerna skärpts ytterligare i flera län. I en intervju med Dagens Nyheter säger Riksbankschefen Stefan Ingves att en andra våg ser ut att slå hårdare mot ekonomin än vad Riksbanken hade räknat med. Men än så länge är det för tidigt att säga hur hårt bakslaget blir. Däremot tror man inte att det blir lika tufft som under våren.
Om läget förvärras ytterligare kan Riksbanken utöka det krispaket som redan finns. Riksbanken gick ut brett redan från början och gjorde många olika saker. Men det är svårt att veta vad som ger effekt i osäkra tider.
Mycket hänger på finanspolitiken
Riksbanken lanserade under våren ett historiskt stort krispaket för att hålla räntorna nere och för att svensk ekonomi inte skulle få brist på pengar. Än så länge har inte ens hälften av de 1 600 miljarder kronorna gått åt.
I framtiden kommer mycket kommer att hänga på finanspolitiken, enligt Stefan Ingves. Flera centralbanker runt om i världen har redan nollränta eller minusränta. Krisen måste bekämpas med olika stöd som till exempel skattesänkningar och offentliga satsningar.
Det har uppstått en trend i både Europa och USA där centralbankerna uppmanar finansministrarna att spendera mer. Enligt Stefan Ingves kan detta leda till större statsskulder, vilket under rådande omständigheter inte behöver vara fel, men någon gång kommer det ju att slå tillbaka.
Centralbankerna har haft en väldigt stor frihet under pandemin, men nu hotas självständigheten av förslaget om en ny riksbankslag som regeringen nu går igenom. Förslaget har flera gånger fått kritik från Riksbanken. Att ringa in Riksbankens mandat och deras möjligheter till att använda sin balansräkning är en slitning som har varit återkommande under de senaste 20 åren.
