Riksbanken får tydligare lagstiftning att följa från och med år 2023, enligt Riksbankskommitténs förslag. Foto: Pressbild/Riksbanken
Riksbanken får grönt ljus för att försvaga kronan, om det behövs för att nå inflationsmålet. Det är ett besked från Riksbankskommitténs förslag till ny riksbankslag. Antalet riksbanksledamöter kommer också att minskas till fem för att minska makten hos riksbankschefen, skriver SvD Näringsliv.
I fredags presenterade Riksbankskommittén ett förslag till en ny riksbankslag. Lagen har inte ändrats på trettio års tid, och enligt Mats Dillén, före detta generaldirektör för Konjunkturinstitutet, var det hög tid att göra lagen modernare och tydligare.
Förslagen på den nya riksbankslagen kommer dock inte att börja gälla förrän år 2023.
Vid behov får Riksbanken försvaga kronan
En sak som lagen ska tydliggöra är att regeringen ansvarar för att avgöra om växelkursen ska vara fast eller rörlig. Riksbanken ska i stället bara verkställa beslutet från regeringen. Även om detta gäller redan i dag har det varit oklart vad Riksbanken egentligen får göra för att påverka växelkursen.
Enligt den nya lagen får Riksbanken i princip fria händer för att göra det som behövs för att nå upp till inflationsmålet. Det kan exempelvis handla om att stärka eller försvaga den svenska kronan.
– De får intervenera på valutamarknaden, men de får inte gå så långt med sina interventioner så att det kan uppfattas som att de har bytt växelkurssystem – att det har gått från rörlig till fast växelkurs, säger Mats Dillén.
Inflationsmålet ska vara avgörande för räntan
Riksbankskommittén har också diskuterat vilket mål som ska vara styrande för räntesättningen. Inflationsmålet kommer fortfarande att vara det främst styrande, men enligt Mats Dillén kan Riksbanken också ta hänsyn till fler faktorer utöver detta. Det kan till exempel handla om sysselsättning och produktion.
Dock får Riksbanken inte ta hänsyn till skulderna för hushållen när de sätter räntan, om det sker på bekostnad av inflationsmålet. Just detta fick Riksbanken kritik för för några år sedan.
För att uppnå inflationsmålet ska Riksbanken fortsätta kunna köpa värdepapper och även bostads- och företagsobligationer.
Färre ledamöter ger mindre makt till riksbankschefen
Ytterligare ett förslag är att minska antalet ledamöter i Riksbankens styrelse från sex till fem ledamöter. Detta för att riksbankschefen, som har utslagsröst om styrelsen röstar tre mot tre, har för stor makt i nuläget.
Riksbankskommittén vill också att ledamöterna ska kunna sitta kvar i högst två mandatperioder. Dock kan det göras undantag om vice riksbankschefen befordras till riksbankschef. Det innebär att samma person kan styra över räntepolitiken i upp till 24 år.
