Myntstaplar i minskande storlek och en röd pil ovan med ett procenttecken som visar att staplarna minskar.Riksbanken kan sänka räntan igen till noll beroende på hur coronakrisen fortsätter att påverka ekonomin. Foto: Monster Ztudio/Shutterstock.coom

Räntor

Riksbanken kan återigen sänka reporäntan till under noll. Men det är inte den mest lämpliga åtgärden i nuläget, skriver Dagens Nyheter.

Efter flera år av minusränta valde Riksbanken i december 2019 att höja reporäntan till noll. Prognosen då var att reporäntan skulle ligga kvar på noll procent under de närmaste åren. Men nu menar Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, att Riksbanken kan sänka räntan igen till under noll procent.

Cecilia Skingsley delar marknadens syn på räntesänkning

En viss prissättning av räntemarknaden visar att det finns en sannolikhet att Riksbanken sänker räntan till under noll enligt Cecilia Skingsley. Vidare delar hon marknadens syn på att reporäntan återigen kan sänkas till under noll.

I den penningpolitiska rapporten har alla sex ledamöter i direktionen skrivit att det är möjligt att sänka reporäntan till under noll, men att det inte är den mest lämpliga åtgärden i dagsläget, säger Cecilia Skingsley. 

Hälsokrisen håller människor borta från vanlig konsumtion

En anledning till att man i nuläget väljer att inte sänka räntan handlar om att hålla människor borta från sådant som berör vanlig konsumtion. En räntesänkning är inte det mest lämpliga nu, men framöver så kan det ändras.

Enligt Cecilia Skingsley är sammansättningen av de nuvarande åtgärderna det bästa för ekonomin. Men om det blir ett lägre likviditetsöverskott längre fram eller om en räntesänkning kan hjälpa till att stimulera ekonomin ytterligare är det möjligt att man sänker räntan.

Riksbankens mål är att stimulera de finansiella förhållandena i det ekonomiska läget som råder nu.

Svårt att se vilken penningpolitisk komposition som är bäst

Cecilia Skingsley tycker att räntemarknaden har insett att det är troligt att styrräntan kan gå under nollstrecket igen i framtiden. Samtidigt trycker Cecilia Skingsley på att det är svårt att se vad som händer i framtiden med denna kris. Det går vare sig att lova det ena eller det andra när det gäller vilken av penningpolitikens komposition som är bäst om sex eller om tolv månader.