Ny statistik visar att svenskar tar allt större bolån. Proportionellt är belåningen störst i storstäderna. Trots detta, tycks hushållen betala en allt mindre andel av sina bostäder med lånade pengar.
Finansinspektionen (FI) hade igår en presskonferens där de släppte resultaten av sin årliga undersökning. Det som undersöks är svenskarnas bolån, tillsammans med relaterade ekonomiska fenomen såsom belåningsgrader och skuldkvoter.
Hushållen tar allt större lån
Enligt undersökningen ökar hushållens bostadslån i storlek även det här året. Ökningen sker både i förhållande till bostadsvärden och hushållsinkomster.
FI uttrycker oro för utvecklingen, då ökningen inte anses hållbar. Erik Thedéen är generaldirektör och berättar om undersökningens resultat på presskonferensen.
– Hushållens skulder fortsätter att öka. Det skärpta amorteringskravet som infördes för en månad sedan är viktigt för att dämpa utvecklingen, säger han.
Roten till problemet förklaras samtidigt av chefsekonom Henrik Braconier. Enligt hans bedömning beror det på att inkomsterna inte har ökat i samma takt som bostadspriserna.
Belåningsgraden minskar trots ökningen
Läget är dock inte helt dystopiskt enligt Braconier. Även om summorna som lånas blir allt större så minskar den andel av betalningen som har lånats. Detta beskrivs vara en följd av det bolånetak som infördes av myndigheten 2010.
Bolånetaket innebar att en större andel av bostadens totala kostnad var tvungen att betalas direkt i form av kontantinsats. Tidigare var det vanligt att hushåll lånade mellan 90 och 95 procent av bostadens totala kostnad. Det gjorde att det var lättare att köpa bostäder man egentligen inte hade råd med, och därmed bli skuldsatt.
Idag kan låntagare högst belåna 85 procent av bostadens värde. Dessutom sjunker belåningsgraden för varje år. Det är en positiv utveckling, sett till svenskarnas privatekonomi. FI förklarar i ett pressmeddelande vad förändringen innebär för gemene man.
– Hushållens motståndskraft har förbättrats sedan 2013. I dagsläget har de flesta hushåll med nya bolån tillräckliga marginaler för att klara högre räntor, ökad arbetslöshet eller bostadsprisfall. Även vid betydande stress är det få hushåll som får problem med sina betalningar.
Skuldkvoten är störst i storstäderna
En annan trend som framträdde i undersökningen var hur skuldkvoterna var fördelade i landet. Skuldkvoten ser till hur stort lånet är i förhållande till lånetagarens nettoinkomst.
Den genomsnittlige svensken hade en skuldkvot på 411 procent. Stockholmsborna visade sig dock vara ett rejält undantag; bland dem var genomsnittet istället 534 procent.
Knappt en femtedel av hushållen hade enligt undersökningen en skuldkvot över 600 procent. De som statistiskt låg högst var ensamstående och höginkomsttagare.
