Hos unga vuxna har skuldsättningen ökat extra mycket under pandemiåret. Foto: fizkes/Shutterstock.com
Svensk Inkasso har lämnat sin årsrapport för 2020. Där framgår att antalet inkassoärenden minskade under året, vilket är oväntat med tanke på pandemin, den osäkra ekonomin och den stigande arbetslösheten, skriver SvD Näringsliv.
Medlemsbolagen som svarade på Svensk Inkassos enkäter hade väntat sig en kraftig ökning. Men resultatet kan bero på flera faktorer som samverkar, säger Svensk Inkassos ordförande Fredrik Ekström.
– En stor andel inkassokrav skickas ut då personen kanske varit lite slarvig och missat. Nu håller man sig hemma och är mera noggrann att gå igenom exempelvis sin post, ger han som exempel.
Även om många har blivit arbetslösa eller sjukskrivna och därmed fått lägre inkomst, har de också fått mindre saker att lägga sina pengar på. Därför har man i allmänhet kanske större betalningsutrymme och kan därmed betala sina räkningar i tid.
Skuldsättningen är högre, särskilt bland unga vuxna
Dock var skulderna uppe i 94,2 miljarder kronor vid årsskiftet, vilket är högre än de varit sedan man började mäta saken. Förra årets motsvarande siffra var 85,2 miljarder kronor, så det är en rejäl uppgång. Jämför man med 2008 är kapitalskulderna dubbelt så höga.
Det är bland unga vuxna på 24 år och yngre som skuldsättningen ökar mest. Under förra året steg den andelen från 7,6 procent till 11 procent. Förmodligen beror det på att många unga blivit arbetslösa eller har osäkra anställningar inom branscher som varit särskilt utsatta under pandemin, tror Fredrik Engström.
Av den totala mängden skuldsättningar står män för 56,3 procent och kvinnor för 43,7 procent.
Pandemins slut innebär risk för ökade inkassokrav
Arbetslösheten förväntas sjunka framöver och ekonomin borde börja växa igen när pandemin trappar ner. Men Svensk inkasso är ändå oroliga för hur vissa tendenser ska utvecklas i framtiden.
Fredrik Engström påpekar att även om inkassoföretagen får in färre ärenden, är det också färre ärenden som avslutas än tidigare.
När samhället öppnar upp igen finns risken att hushållen börjar överkonsumera igen, och därmed drar på sig nya skulder och krediter.
