Den djupare lågkonjunkturen kommer bland annat visa sig genom högre arbetslöshet, lägre BNP och sjunkande bostadspriser. Foto: Gorodenkoff/Shutterstock.com
I en ny prognos förutspår Konjunkturinstitutet (KI) att lågkonjunkturen blir djupare nästa år. En orsak är att de stigande räntorna förminskar konsumenternas köpkraft. KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl tror att Riksbanken höjer styrräntan i november och att bostadspriserna sjunker ännu mer. Detta skriver SvD Näringsliv i en artikel.
Bostadspriserna har hittills sjunkit med 11 procent, men Ylva Hedén Westerdahl tror att de kommer att hamna på 15 procent innan de stabiliseras.
På en presskonferens konstaterar hon att vi befinner oss i en lågkonjunktur. Höga räntor och pressade hushåll påverkar bostadsmarknaden.
Arbetslösheten förväntas stiga
Enligt prognosen kommer arbetslösheten stiga från 7,5 procent till 8,2–8,3 procent under de två kommande åren.
Först under senare hälften av 2024 tror Hedén Westerdahl att lågkonjunkturen kommer börja vända uppåt. Men i KI:s rapport står det att svensk ekonomi inte kommer att vara i konjunkturell balans förrän 2026.
Sänker prognosen för svensk BNP
I en tidigare prognos skrev KI att BNP skulle sjunka med 0,4 procent. Detta har nu justerats till minus 0,6 procent.
KI har även justerat ner prognosen för 2024 från plus 1,4 procent till plus 1,0 procent.
Några bidragande orsaker till det lägre BNP:t är enligt rapporten hög inflation, stigande räntor och svag omvärldsefterfrågan.
Inflationen har stor påverkan på konjunkturen
Hur det kommer gå för svensk ekonomi beror förstås till stor del på hur inflationen och värdet på den svenska kronan utvecklas. Om inflationen blir oväntat hög och kronan fortsätter försvagas kan svensk ekonomi bli ännu sämre. Det kan till exempel göra att den höga styrräntan hänger sig kvar längre än väntat.
Men om kronan däremot stärks snabbare än väntat kan Riksbanken sänka räntan snabbare vad nuvarande prognos säger.
