olika grönsakerInflationen ökade i årstakt i mars till 1,9 procent. Men det finns risk att inflationen tappar fart till sommaren och hösten. Några av anledningarna till den stigande inflationen var prisuppgången på bland annat grönsaker och framför allt tomater och paprika. Men även skor, kläder och el har dragit iväg i pris. Foto: Alexander Rath/Shutterstock.com

Ekonomi

Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på två procent per år enligt konsumentprisindex med fast ränta, KPIF. I mars steg inflationen till 1,9 procent i årstakt mätt med KPIF. Det betyder att priserna har ökat med så mycket jämfört med priserna för ett år sedan, rapporterar SvD Näringsliv

Februari var en riktig bottenmånad då KPIF endast steg med 1,5 procent på årsbasis. Det var betydligt mindre än vad Riksbanken hade prognostiserat. Coronakrisen påverkar utvecklingen och gör prognoserna mer osäkra än vanligt.

Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på två procent per år enligt KPIF-måttet. Dagens besked att inflationen steg till 1,9 procent i årstakt var i linje med Riksbankens egna prognoser och något högre än vad marknaden hade förutspått enligt Infront. 

Dyrare el och varor

Enligt SCB:s nationalekonom, Beatrice Ljung, kan förklaringen till uppgången i inflationstakten i mars vara prisuppgången på bland annat drivmedel och vissa grönsaker som tomat och paprika. Priserna på grönsaker var under mars 2020 förhållandevis låga. Men nu verkar det som att de har återhämtat sig.

Även skor och kläder har blivit dyrare. Elen har också blivit dyrare och under de kommande månaderna förväntas inflationssiffrorna öka jämfört med förra våren då energipriserna kraschade.

Inflationen väntas tappa fart till sommaren och hösten och det ser ut som att prognosen för inflationen kommer att ligga betydligt lägre än Riksbankens mål. 

Offensiv penningpolitik leder till stigande inflation

Det som talar för en stigande inflation är att politiker och centralbanker drivit en extremt offensiv penningpolitik, vilket bland annat lett till att både börser och bostadspriser dragit iväg rejält. Enligt en uppskattning från SEB är stödpaketen fem gånger så stora nu under pandemin jämfört med den globala finanskrisen 2008 till 2009.

Än så länge har inflationsbeskedet inte skapat någon direkt effekt på finansmarknaden. 

Alexandra Stenvall
Alexandra Stenvall Ekonomiskribent alexandra.stenvall@laneguiden.se