Sverige spenderar mer statliga finanser än vi sparar under pandemin. När pandemin är över måste vi återgå till det normala, tycker Konjunkturinstitutet. Foto: Andrey_Popov/Shutterstock.com
Årets vårändringsbudget presenteras på torsdag av finansminister Magdalena Andersson. Ett vanligt år brukar den innebära justeringar inför händelser med oförutsedda kostnader. Men nu 2021 såväl som 2020 har ändringsbudgeten inneburit en hel del krispaket och större satsningar, skriver SvD Näringsliv.
Än så länge har ändringsbudgetarna under pandemin kostat 412 miljarder kronor. Den siffran kommer dock ändras på torsdag när nästa ändringsbudget kommer.
Bland annat har regeringen flaggat för att regionerna får pengar för testning, vaccinationer och vård. Kollektivtrafiken, rättsväsendet och landsbygden ska också få stöd.
Behövs mer budgetdisciplin efter pandemin
Att användningen av statens finanser ser annorlunda ut är inga konstigheter, tycker Ylva Hedén Westerdahl, som arbetar på Konjunkturinstitutet (KI). Men det är viktigt att vi återgår till mer disciplin i budgeten när pandemin är över, och inte fortsätter spendera som vi gör i dag.
Det är nämligen inte bara pandemi-åtgärder som tagits upp i budgetarna, utan även andra utgifter, menar hon.
KI: 2023 går Sverige med plus igen
I år kommer svenska staten ha ett underskott på 2,1 procent av BNP, enligt KI:s prognos, för att nästa år hamna på minus 0,6 procent.
KI tror att statsfinanserna kommer att vara tillbaka på plus år 2023, med ett överskott enligt målet på en tredjedels procent av BNP. Då måste vi gå tillbaka till den normala budgetdisciplinen, menar Ylva Hedén Westerdahl.
– När åtgärderna fasas ut kommer vi att komma tillbaka, men då gäller det att vi inte öser på med annat. Då behöver vi titta på budgetutrymmet och se om vi har råd med ofinansierade åtgärder.
Måste vara försiktiga med statsskulden och utgiftstaket
Det statliga sparandet kommer automatiskt att bli bättre när krisen inte behöver åtgärdas längre. Något som måste återställas är dock taket för de statliga utgifterna. KI tycker att det höjdes för fort och för mycket, och att det kunde ha gjorts gradvis i stället.
Statsskulden är dock fortfarande kring 40 procent av BNP. Maxtaket som EU satt är 60 procent, så vi ligger relativt bra till.
Med tanke på att Sverige är en mindre ekonomi än många andra länder bör regeringen dock vara försiktiga med statsskulden. Vi har inte råd att öka den lika mycket som exempelvis Frankrike eller Tyskland, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.
