FI:s chefsekonom Henrik Braconier varnar för hög belåningsgrad hos nya bostadsrättsföreningar. Foto: Pressbild / Imfoto (Shutterstock).
Svenska nyproducerade bostadsrätter är allt mer skuldsatta. Utvecklingen som sker i hela landet innebär att det vid ett förändrat ränteläge kan uppstå större månadskostnader för ägaren av en bostadsrätt.
Finansinspektionen har efter en granskning av skuldsättningen kommit fram till att bostadsrätternas belåning är en riskfaktor i den svenska ekonomin. För att motverka att privatpersoner drabbas vill man nu därför informera om riskerna med en hög belåningsgrad.
Bostadsrättsföreningar runtom i landet har i dagsläget skulder på över 400 miljarder, vilket gör föreningarna till en viktig faktor i den svenska ekonomin.
Högre belåningsgrad gav bättre marginaler för byggbolagen
Ökningen i de svenska bostadsrätternas skulder har gått snabbt enligt SvD. Under ett år (2015-2016) steg belåningen med 14 procent i nyproduktionerna. Trenden är generell och under de senaste åren har det skett en stor ökning i bostadsrättsföreningarnas skulder.
Trots den stora förändringen är förhållandevis få konsumenter medvetna om den skillnad det kan göra för deras privatekonomi. Eftersom att ränteläget hittills är fortsatt lågt, kan det vid en räntehöjning innebära att flera bostadsrättsföreningar höjer sina avgifter.
I ett test genomfört av Finansinspektionen visar det sig att dubbelt så många hushåll får ekonomiska problem om man tar hänsyn till föreningsavgifterna som om man inte gör det. Därför har den höga belåningsgraden nu blivit en riskfaktor i den svenska ekonomin.
Finansinspektionen vill informera om, och ändra situationen
I en intervju med SvD talar FI:s chefsekonom Henrik Braconier om situationen. Han menar att man ser en tydlig trend i att nya bostadsrättsföreningar har högre belåningsgrader än gamla, och att belåningen i de nya föreningarna har ökat.
Han kommenterar även de paralleller som många ser till 90-talet då skuldsatta svenska bostadsrättshus omvandlades till hyresrätter då de helt tappade sitt värde. Braconier ser dock inga direkta tecken på detta i dagsläget, men medger att det vore mycket smärtsamt för den svenska ekonomin.
Risken för att detta ska inträffa är med andra ord förhållandevis liten, särskilt i storstäderna. Om nybyggda bostadsrätter i storstäderna skulle genomgå en sådan förvandling skulle det dock skapa stora problem.
Finansinspektionen jobbar i dagsläget för att minska denna hotbild mot den svenska ekonomin och kan förhoppningsvis förebygga eventuell överbelåning.
