Sverige förlorar inflytande i viktiga frågor genom att stå utanför EU:s bankunion. Samtidigt finns det flera fördelar med att inte vara med i ECB. Foto: nitpicker/Shutterstock.com
Om Sverige går med i EU:s bankunion kommer tillsynen av de svenska storbankerna att flytta. Dessutom ökar riskerna och vi kan behöva betala för de bankproblem som finns i Sydeuropa, skriver SvD Näringsliv.
Ett medlemskap i EU:s bankunion skulle betyda att tillsynen av de svenska storbankerna skulle flytta. Det finns både fördelar och nackdelar med en flytt. En nackdel med EU:s bankunion är att Sverige kan behöva betala för de bankproblem som finns i Sydeuropa.
När Nordea valde att flytta sitt huvudkontor till Finland blev frågan om EU:s bankunion högaktuell. Enligt ordförande i Finanspolitiska rådet, professor Harry Flam, finns det många bedömare som ser både fördelar och nackdelar med EU:s bankunion.
Bankunion ger ett gemensamt försäkringssystem
En bankunion innebär att de största bankerna som har verksamhet i flera länder får ett gemensamt regelverk för tillsyn, som ett gemensamt försäkringssystem. Att banktillsynen sker i nära anslutning till bankerna har också sina fördelar.
Enligt Harry Flam kan tillsynen av bankerna bli mer opartiska av bankunionens tjänstemän än av de svenska tjänstemännen. Vidare understryker Harry Flam att han inte vet om att det skulle finnas fall där man slarvat eller på något sätt fuskat med tillsynen av karriärskäl.
Ingen fördel att stå utanför ECB
Flam ser ändå en poäng i kritiken om att Sverige förlorar inflytande i viktiga frågor. Sverige är ju inte med i eurosamarbetet och sitter i och med det inte heller i ECB-rådet, vilket är den högsta instansen gällande tillsynsfrågor. Enligt Flam är det ingen fördel att inte sitta med i ECB-rådet och fatta viktiga beslut.
Nordeuropa vill inte täcka upp för sydeuropeiska problemlån
En viktig fråga gällande bankunionen är att det inte finns någon europeisk insättningsgaranti. Det är främst Nordeuropa som inte vill ha ett banksystem med insättningsgaranti med en gemensam pott med pengar.
Problemlånen i Sydeuropeiska länder som Italien och Grekland är oftast alldeles för höga från början för att få politiskt stöd i att använda skattepengar från Nordeuropa när bankerna måste ersätta kundinsättningarna.
Enligt Flam kan det bli väldigt dyrt för alla länder i bankunionen om till exempel det italienska banksystemet råkar ut för en smäll. Det har förts diskussioner om hur nya deltagare i bankunionen ska skyddas från andra länders ekonomiska historik med problemlån. Om det finns politiskt stöd för det eller om det är tekniskt möjligt vet inte Flam.