Kreditkort framför dator med hackare.Fyra miljoner betalkort ligger ute för försäljning på Darknet. Flera tusen av dem är svenska betalkort. Foto: Alexander Geiger/Shutterstock

Privatekonomi

En ny undersökning visar att fyra miljoner kort från 140 länder ligger ute för försäljning på Darknet i detta nu, det skriver Digital. Av dem är över 12 500 svenska kort.

Det handlar om över fyra miljoner kort utbrett över 140 länder, vars betalkort säljs på svarta marknaden över nätet. Värst är det för USA och Australien, men även Sverige är drabbat. 

Blomstrande svart marknad

Nord VPN har nyligen genomfört en undersökning där de undersökt hur mycket betalkort kostar på Darknet. Snart blev det tydligt att den svarta marknaden för betalkort inte bara var omfattande utan blomstrande.

– Vi bestämde oss för att undersöka hur mycket ett betalkort kostar på Darknet och varför det finns en blomstrande underjordisk svart marknad för dem, förklarar teknikchef på Nord VPN, Marijus Briedis.

Och det är nästan bara betalkort som ligger ute för försäljning, kreditkort är inte av lika stort intresse. Och att köpa ett betalkort är inte särskilt dyrt, samtidigt som en hackare som får tag på kortuppgifter för flera kort kan samla ihop stora belopp.

– Även om ett kort bara kostar tio amerikanska dollar i genomsnitt kan en hackare tjäna 40 miljoner dollar genom att sälja en hel databas, likt den vi analyserade, säger Marijus Briedis.

Flest kort i omlopp innebär inte störst risk

Samtidigt som det är lätt att dra slutsatsen att ju fler kort som ett land har i omlopp, desto större risk utsätts de för är det inte nödvändigtvis så det ligger till. Nord VPN bedömer exempelvis att USA, med flest kort ute för försäljning, har lägre risk än exempelvis Hongkong, där det inte är lika många kort i omlopp.

Riskindexet avslöjar att Sverige ligger på 0,32, vilket är bättre än Norge och Danmark som har ett riskindex på över 0,4, men sämre än Finland som endast har ett riskindex på 0,12.

Bäst till ligger Nederländerna, som enligt Nord VPN:s undersökning har ett riskindex på noll.

Linnéa Skogh
Linnéa Skogh Ekonomiskribent linnea.skogh@laneguiden.se