Enligt Annika Winsth finns det tydliga tecken på att svensk ekonomi är på väg in i en lågkonjunktur. Arbetslösheten ökar, efterfrågan av inhemsk produktion minskar, investeringarna minskar och exporten avstannar. Foto: Who is Danny/Shutterstock.com och Press/Nordea
Den svenska ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Arbetsmarknaden har försämrats och enligt Nordeas konjunkturrapport räknar man med att arbetslösheten kommer att stiga till över sju procent redan till våren 2020.
Tillbakagången i den svenska ekonomin blir allt djupare och enligt Nordeas konjunkturrapport räknar man med lågkonjunktur. Med försämringar på arbetsmarknaden och en stigande arbetslöshet är det troligt att Riksbanken sänker reporäntan redan i år.
Arbetslösheten väntas stiga till över sju procent
Enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth kan man se att den svenska ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur på grund av den svaga efterfrågan av inhemsk produktion och hushållens försiktighet. Investeringarna minskar och exporten avstannar.
På arbetsmarknaden har motståndskraften minskat och sysselsättningen har fallit vilket gör att arbetslösheten kommer stiga till över sju procent.
Enligt Annika Winsth pekar alla indikatorer på att arbetsmarknaden är på väg åt fel håll. Även om Nordeas förväntade utveckling är mer pessimistisk än andra bedömares finns det en risk att prognosen kan behöva justeras ner ytterligare.
Nya löneavtal kommer ha en ökning på max två procent per år
Vidare kommer de nya löneavtalen påverkas av arbetsmarknadens negativa trender och den svaga omvärlden. Nordea räknar med löneökningar på cirka två procent per år på treåriga avtal. En vikande arbetsmarknad stöttas av måttliga löneökningar, men samtidigt bidrar små löneökningar till en dämpad inhemsk inflation.
– KPIF-inflationen förväntas ligga under 1,5 procent stora delar av prognosperioden. Riksbanken sänker reporäntan till -0,50 procent redan i december i år och kronan försvagas till 11 kronor mot euron, säger Annika Winsth.
Euroområdet är på väg in i en lågkonjunktur
Den globala avmattningen, handelskonflikter och andra orosmoment bidrar till att euroområdet går mot en lågkonjunktur. Framför allt går den tyska ekonomin svagt, vilket är något som främst drabbar de nordiska länderna.
Enligt Annika Winsth gör centralbankerna vad de kan för att stimulera ekonomin och därmed blir penningpolitiken även i fortsättningen mycket expansiv. Med en så snabbt växande penningpolitik finns det risk att hamna i en ny kris.
